saudiliv

Jag skrev tidigare om mitt lilla samhälle i det stora, då talade jag om compounden. Vad händer då när man åker utanför?

Abaya på

För att jag ska kunna ta mig ut måste jag först klä på mig min Abaya, den svarta "kappan" och ta med min svarta sjal. Sjalen skall egentligen viras runt huvudet för att täcka håret, men jag har den runt halsen. Om det är någon som verkar bli upprörd eller om vi är på ställen där folk är mer konservativa lägger jag den över håret. Vid ett par tillfällen har den religösa polisen kommit fram och frågat Magnus varför hans fru inte har täckt sitt hår. Ser vi att en religös polis är väg fram så slänger jag snabbt sjalen över håret, då vänder de direkt.

Vem ska köra?

Vad jag också måste tänka på är att varje gång jag ska ut måste antingen Magnus köra, eller så får man boka en driver. Kvinnor i Saudiarabien får inte köra bil. Detta kan vara jobbigt, man måste alltid planera allting. Även om det jobbigt är jag ändå glad att slippa köra för trafiken är fruktansvärd. Om man inte har driver eller make hemma, så kan man ta compoundens shoppingbussar. Varje dag går shoppingbusssarna till olika mall. Jag har åkt några gånger, det funkar bra. 

Män överallt

Kvinnan i saudi arbetar inte, så i alla butiker arbetar män. Till och med i underklädsbutiker står män och rekommenderar vilken bh man ska köpa, det är roligt att lyssna på. På sjukhus arbetar kvinnor, dock inte saudiska. Där finns fillipinskor, jordaniskor mfl. Min barnmorska var från Jordanien. Om jag som lärare hade velat arbeta i det saudiska samhället hade det varit svårt. Det är enklare för de som är sjuksköterskor eller som har liknande utbildning. Fast jag tror att jag har använding av min engelskutbildning om jag skulle vilja arbeta. Allt går om man bara vill , inte sant? Fast nu njuter jag av att vara hemma med Linnsan.